"Vill du prata om hur det är att ha stomipåse" (när jag har stomipåse) var en fråga jag fick från skolan. Med tanke att jag går undersköterska så tänkte de att det skulle vara ett guld tillfälle för andra att se hur det är att ha det och inte bara höra en lärare säga "vi tror att en person med stomipåse känner sig såhär..." så är det som sagt "roligare" om en person som verkligen har det kan komma och prata om det.

Vad svarade jag? - Jag blev helt tyst när de frågade om jag ville göra detta. tankarna flög runt i skallen och allt som kom ut ur munnen var "uhmm..aa, kan jag väl göra". De verkligen sken upp när jag sa det. Jag hann inte tänka så mycket just då i den sekunden men har tänkt nu i efterhand och jag vill verkligen göra det. Dels för min skull, så att jag får känna att "det är okej att ha stomipåse" osv. Men även för de andra så de får höra en person prata om detta som verkligen har en stomipåse. Och självklart kommer detta inte vara det första jag ska göra utan jag vill själv vara van med detta osv och det har läkt och jag känner mig säker i detta. Jag blev väldigt glad över att de frågade, så något har jag att se fram emot under denna period.

Hur känner jag annars runt detta? Var ju ett tag sen jag uppdaterade om hur det går med min mage och vad som händer. Men det står faktiskt riktigt stilla just nu. Ska ha samtal med en läkare från akademiska sjukhuset denna vecka och då får jag reda på om jag har FAP-sjukdom eller inte. Operationen ska ju som sagt bli innan jul men har ännu inte fått ett datum. Jag hoppas på att de snart skickar brevet för är så jobbigt att gå runt och vänta. När vi har kommit in i hava november och jag inte har hört något så tänker jag ringa min läkare och fråga när det kan tänkas bli.
   Känslorna är blandade. Har haft marddrömmar om detta och har bara gråtit och gråtit. Så jag är nog rädd inombords fast jag inte vill visa det utåt. Jag kan skämta om det, kan skratta åt det men även gråta åt det. Vet inte riktigt vad jag ska säga, är faktiskt rätt tom när det kommer till detta... det är mer "jaha. Jag ska få en stomipåse i tre månader och jag kan inte påverka det". Jag kan ju inte påverka, utan detta måste bli av så jag har inget val. Men är som sagt rädd...

Ska försöka uppdatera om mina tankar kring detta lite oftare så ni kan läsa om det och jag skriver självklart när något nytt händer.